Gamlegård, under 1700- och 1800-talen en av Helsingborgs förnämsta handelsgårdar, numera ordenshus och värdshus. Byggnaden med entré från Norra Storgatan 9 och genomgång till Kullagatan 8-10 har kända ägare ända från 1662 (handelsmannen Wult Kock). Nuvarande byggnad är uppförd 1711-12 och ersatte då en under Skånska kriget nedbrunnen gård tillhörig rådmannen och handelsmannen Mickel Swertfeger. Bland gårdens många prominenta ägare kan nämnas borgmästaren Petter Pihl (släkten) d.y., även kallad ”Kungen av Helsingborg” på grund av sin maktfullkomlighet. Efter Pihls död 1759 övertogs Gamlegård, liksom den intilliggande Henckelska gården av släktingen, dykeridirektören Fridrik Wilhelm Cöster d.ä. som hade sin bostad här till 1797. En annan känd ägare var handelsmannen och sedermera kommerserådet Peter N Möller (1801-23), stadens då mest förmögne borgare, samt häradshövdingen och borgmästaren Håkan Lundberg (1828-38), handlanden Johan Elers (1854-64), efter vilken gården tidvis har kallats den Elerska gården, samt konsul Nils Person (1864-85). Under senare tid inrymdes i Gamlegård, förutom bostad åt konsulns stora familj, även kontor för bl.a. ”Fosfaten” och andra Persson-företag te.x. vin- och spritfirman Persson & Cronzell AB, som därefter var fastighetsägare åren 1902 – 1912. I Gamlegårds källare framställdes bl.a. den på sin tid välkända ”Militär-Punschen”. År 1919 övertogs Gamlegård av konsul Perssons dotter Martha Persson (P:son) Henning.

I början på 1920-talet lät hon genomföra en ombyggnad av det förra barndomshemmet med sikte på att återställa gården i dess ursprungliga 1700-talsstil med synligt korsvirke. Ritningarna utfördes av Malmöarkitekten August Stoltz. Doktor Henning hade fram till sin död 1969 sin bostad och läkaremottagning i Gamlegård. År 1971 förvärvade Förbundet FB den anrika gården, vilken härefter har tjänat som ordenshus. Huset blev byggnadsminne 1967. Ivar Persson Henning ”En gammal Hälsingborgares minnen” (1950); Sidney Grahn, ”De första 120 åren” (2000).

Lite om Gamlegårds Historia:

Kungligheter och annat fint folk på fina gatan

Väl dokumenterat är och att ha en rad andra kungligheter ”hållit hov” i detta hus. Det är tydligt att Gamlegård i varje fall på 1700-talet vara det enda borgarhus i staden (förutom Roothska huset) som ansågs vara fint nog att tjäna som kungligt härbärge. Ett av det mera glansfulla kungliga evenemangen inträffade på hösten 1766 då kronpris Gustav (sedermera Gustav III) i Köpenhamn ingått äktenskap med den danska prinsessan Sofia Magdalena. Kronprinsen och hans hov mottog prinsessan i Helsingborg. Hela staden var rustad till fest, illuminerad och med finputsade gator, när kronprinsessan och hennes hov fördes till ”Fina Gatan” och hennes ”Logement” i Gamlegård. Fredrik Wilhelm Cöster, som ägde gården, hade inför det beramade furstebesöket låtit rusta upp sitt hus grundligt och ge det en dräkt i tidens rokoko-stil. För att göra Sofia Magdalenas vistelse här så angenäm som möjligt hade anlagts en liten grönskande lustpark med springvatten mitt emot i nuvarande Henckelska gården. Kronprinsessan skulle ju också ha något vackert att titta på från sitt sovgemak på andra våningen i Gamlegård. Kronprinsen för sin del, inklusive hans stora uppvaktning, hade beretts nattläger i Roothska huset några hundra meter längre norrut på Storgatan. Att de nyförmälda hade skilda nattläger kan synas besynnerligt, men 1700-talets hovetikett krävde antagligen att själva ”bilägret” skulle ske i en mera furstlig omgivning än vad de goda Helsingborgarna Cöster och Rooth kunde erbjuda.

Nya kungliga besök blev det när Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika i början på 1800-talet vid flerfaldiga tillfällen besökte staden och inlogerades i Gamlegård. Första besöket skedde 1805 och två år senare kom drottningen tillbaka till Gamlegård och bodde här i hela två år. Senare kom drottningen tillbaka till Gamlegård och bodde här i sju veckor, samtidigt som hon genomgick en brunnskur i ”Helsan”. Gamlegård ägdes vid denna tid av sedermera kommerserådet Peter Möller. Hos kommerserådet Möller i Gamlegård logerade också tronföljaren Jean Baptiste Bernadotte (sedermera Karl XIV Johan) när han i oktober 1810 för första gången beträdde svensk mark i Helsingborg. Mera kungligt blev det 1822 när Karl XIV Johans son Oscar (Oscar I) fick nattlogi i Gamlegård. År 2004 besöktes Gamlegård åter av en Bernadotte, denna gång av Sigvards son Michael. Även en rad prominenser av icke

furstlig börd har naturligtvis bidragit till att skänka glans åt den gamla korsvirkesgården, som t.ex. Carl Von Linné under hans skånska resa 1749 och generalguvernören över Skåne, greve Johan Kristoffer Toll.

Den 20 oktober 2010 var det 200 år sedan Bernadotte landsteg i Helsingborg. Detta firades denna dag när kungaparet och kronprinsessan och prins Daniel samt drottning Margarethe gästade Helsingborg tillsammans med representanter för Helsingborgs stad intog en middag på Gamlegård, där även Förbundet F.B. var representerat.